29/9 vilken dag!
Detta är en dag som jag kommer minnas och ta med mig i mitt jobb som sjuksköterska.
Dagen började med att när min klocka ringer så funderar jag på varför den ringer nu, varför har jag ställt klocka för? Just det jag jobbade visst dag pass. Vilken början på dagen. Morgon arbetet flöt sedan på fram till strax innan 9.
Min patiente satt plötsligt väldigt snett i matsalen och sen blev han bara sämre. Larmade på hjärtlarmet och sedan fick vi väldigt mycket hjälp. Patienten fick troligtvis en kramp som han inte haft innan. Patienten vaknade och kändes sig bättre men mindes inte vad som hände. Vi behandlade sedan patienten.
Sedan hade vi lite frukost tillsammans alla arbetskamraterna på avdelningen, innan vi börjar ronda på torsdagen.
Ronden började bra och vi kom fram till bra och rimliga saker på de patienter vi han med.
Britta kommer plötsligt in genom dörren och säger att vi precis fått ett "Rädda hjärnan" - larm. Vad kul egentligen tänkte jag och satt kvar.Men kom på va nej det är ju jag som ska gå och ta hand om det. Skit! Drog med mig alla sakerna jag ska ta med mig till röntgen, fick med mig 2 andra arbetskamrater med. Jag och susanna en annan ssk mötte upp patienten som redan var där innan oss. Susanna tog fram sakerna för provtagning och jag tog fram dropp påsen och inväntade röngen svaret. jag han tänka massa tankar kring detta. Sen ´hör jag läkarna säga. Det blir trombolys börja blanda. Jag fick då hjärna släpp. Hur ska jag nu göra? Vad gör jag först?
Tog några andretag och allt kom tillbaka hur jag skulle göra. Allt gick smidigt och bra. Patienten gick bolos dosen och sedan kopplade vi droppet och tog med patienten till avdelningen.
Patienten blev under dagen bättre och den trombolys som jag givit hade hjälpt patienten!
På eftermiddagen fick vi tårta av chefen på avdelningen för våran först actilys hade nu blivit av och gått så bra! Vilken dag! underbart!